ATT KUNNA NJUTA AV SITT EGET SÄLLSKAP
Vet ni vad jag har blivit bättre och bättre på med åren? -Att njuta av mitt eget sällskap! Jag har alltid, hela mitt snart 27 åriga liv, behövt få va ensam ibland. Men det blir bara lättare med åren, jag menar.. Förr när man var yngre, i tonåren åtminstone, så var det svårt för folk att förstå det där att nån vill va själv. Jag hade mycket kompisar som tonåring och alltid var det nån som ville man sku komma med ut på nånting. Och visst vill man ju ut som tonåring! Men det fanns faktiskt tillfällen när jag inte alls hade lust med någon eller någonting. Jag skulle bara ha velat va hemma för mig själv. Men till 99% så slutade det med att jag ändå for, trots att jag inte ville.
Men nu så! Nu är det nog mycket annorlunda än när man var i tonåren (tur är nu det!) Nu är många av mina vänner föräldrar själva och ja det är ju något helt annat nu, precis som det ska va!
Men vart jag egentligen ville komma med detta inlägg så var att jag har börjat "våga" göra saker för mig själv! Jag har alltid haft lite svårt att göra saker själv, jag har alltid gärna velat ha nån vid min sida. Alltså: idag t.ex så har jag varit ensam till stranden och simmat! Inte ens Molly var med, jag for alltså helt själv. Sånt som jag inte skulle ha gjort förut. Och loppisar tycker jag om att vandra runt på ensam också. Såna saker gjorde jag aldrig själv förr, men nu trivs jag med att göra det ena och det andra ensam. Hur härligt är inte det!
Känner riktigt vilket svamligt inlägg detta blev, vi skyller på hettan. Nu ska jag åka till halpa-halli och se om de har nån fläkt kvar, om man ska överleva den här j*vla hettan. Sen ska jag åka och hämta hem Molly från farmor.

Igår när Molly & jag var på stranden♡
Min älskade lilla tålla.