YES, WE ARE ALIVE!
Länge sen senast.. Det är fullt upp och jag hinner inte riktigt blogga, eller jag prioriterar det väl inte riktigt.
I fyra hela veckor bytte vi av varandra med sjukdomar här. Hoppas verkligen det ska räcka nu! Man hann nog bli ganska led när en efter en annan blev sjuk hela tiden. Men nu kan vi inget annat än hoppas på bättre tider🌟
För tillfället är vi åtminstone friska och våra dagar ser ut som de brukar. Vi är ute, Molly har dagis två dagar i veckan (där hon trivs jättebra!) och vi träffar släkt och vänner.. Typ sånt gör vi.
Barnen utvecklas mycket hela tiden också.. Molly har börjat prata massor! Det har hon alltid gjort, men det har tagit sig till en annan nivå på sistone.
Emil är väldigt nyfiken på omgivningen och skrattar och är glad för det mesta. Äter puré mat och gröt + att vi ännu ammar. När han ligger på mage på golvet puffar han sig bakåt och tar sig runt i halvcirkel. (Lillgubben blir ett halvår om 10 dagar.)
Och det bästa av allt är att de verkligen tycker väldigt mycket om varandra. Min mamma brukar säga att Molly måste va den mest omtänksamma storasyrran som finns♡
Nu ska jag ta natt. Ska försöka kika in snart igen och skriva lite mer.. Men VAD ska jag skriva? Ni är ju inte många som läser längre i och med att jag har bloggen låst.. Men säg gärna vad jag ska skriva om! Tack på förhand🌷
